I slutet av mars stod ledarna för Europeiska unionens medlemsstater enade i fred och vänskap för att fira jubileet av Europeiska unionen som institution. Det är en framgång som många skulle ha sett som otänkbar när grundarländerna enades om fördrag för länge sedan. När vi nu firar detta jubileum går våra tankar till dem som var före oss och vars dröm om Europeiska unionen har blivit verklighet. Nu kan vi med stolthet tänka på vad vi har åstadkommit och påminna oss om de värden som förenar oss. Men detta jubileum måste också bli början på ett nytt kapitel. Vi står inför stora utmaningar när det gäller vår säkerhet, våra invånares välfärd och Europas roll i en värld med allt fler maktcentra. Ett enat Europa måste ta sitt öde i egna händer och skapa en vision för framtiden. Denna vitbok är ett bidrag till denna nya fas i det europeiska projektet. Vi vill inleda en process där Europa själv bestämmer vägen. Vi vill kartlägga vilka utmaningar och möjligheter vi har framför oss och planera hur vi tillsammans kan välja att agera. När vi beslutar vilken väg vi ska ta, ska vi komma ihåg att Europa alltid har varit som bäst när vi har varit enade, stolta och säkra på att vi tillsammans kan skapa vår framtid. Europeiska unionen har förändrat våra liv till det bättre. Vi måste se till att det fortsätter så för alla dem som kommer efter oss. Europa har i flera generationer representerat framtiden. Det började med en vision hos två politiska fångar som hölls fångna av en fascistisk regim. I deras manifest skildrades en plats där bundsförvanter och motståndare skulle förenas för att se till att de gamla absurditeterna i Europa aldrig skulle upprepas. Inspirerade av denna dröm om en fredlig gemensam framtid gav sig de ursprungliga medlemmarna i Europeiska unionen ut på en unik och ambitiös resa mot ett integrerat Europa. De enades om att lösa sina konflikter vid förhandlingsbordet och inte på slagfältet. De bytte vapenkraft mot laga kraft. De banade väg för andra länder att följa med, för att göra Europa starkare och mer enat. Vår oroliga historia har fått ge plats för en fred som varat i årtionden och för en utvidgad union där miljontals medborgare lever i frihet i en av världens mest blomstrande ekonomier. Bilderna av strider på slagfält och i skyttegravar eller av en delad kontinent har ersatts av en Europeisk union som utmärks av fred och stabilitet. Vi får aldrig glömma tidigare generationers uppoffringar. Det tog tid och kraft att uppnå mänsklig värdighet, frihet och demokrati, och vi får aldrig överge dessa värden igen. Även om alla människor idag inte känner på samma starka sätt för freden som de föregående generationerna gjorde, fortsätter dessa värden att förena oss. I Europeiska unionen kan vi nu glädjas åt en unik mångfald av kultur, idéer och traditioner. I Europeiska unionen har vi knutit livslånga band med andra européer och vi kan resa, studera och arbeta över landsgränserna utan att byta valuta. I Europeiska unionen har lag ersatt våld. I Europeiska unionen talar vi inte bara om jämlikhet utan vi fortsätter att kämpa för den. Trots det anser många européer att unionen antingen är alltför avlägsen eller blandar sig för mycket i saker som rör deras dagliga liv. Andra ifrågasätter mervärdet med unionen och frågar sig på vilket sätt Europeiska unionen förbättrar deras levnadsstandard. Medan unionen kämpade med den värsta finansiella, ekonomiska och sociala krisen under hela efterkrigstiden, var det alldeles för många som ansåg att unionen inte lyckades leva upp till deras förväntningar. Europas utmaningar visar inga tecken på att avta. Vår ekonomi håller på att återhämta sig från den globala finanskrisen, men effekterna av återhämtningen är ännu ojämnt fördelade. Delar av vårt grannskap har destabiliserats, vilket har lett till den största flyktingkrisen sedan andra världskriget. Terroristattacker har drabbat människor i flera av våra städer. Nya världsmakter uppstår och de gamla ställs inför en ny verklighet. Förra året röstade ett av våra medlemsländer för att lämna unionen. Den nya situationen behöver inte nödvändigtvis vara begränsande för Europeiska unionens framtid. Unionen har ofta handlat om kriser och strandade försök. Europa har alltid kommit till ett vägskäl och alltid anpassat sig och tagit sig vidare. Under de senaste åren har flera fördrag på ett genomgripande sätt reformerat och förvandlat unionen, som under samma tid mer än fördubblat sin storlek. Precis som generationerna före oss får vi inte reagera med nostalgi eller kortsiktighet på utmaningarna som ligger framför oss. Våra åtgärder måste bygga på en gemensam vision och en gemensam övertygelse om att vi alla får det bättre om vi samarbetar. Vi måste återigen blicka framåt. Denna vitbok kartlägger drivkrafterna bakom förändringarna under nästa decennium och lägger fram olika scenarier för hur Europa kan utvecklas. Den ska bli inledningen på en diskussion som ska bidra till att fokusera och hitta nya svar på den gamla frågan om vilken framtid vi önskar för oss själva, för våra barn och för vår union. I Europa finns världens största gemensamma marknad och den näst mest använda valutan. Europeiska unionen är den största handelsmakten och den största givaren av utvecklingsbistånd och humanitärt bistånd. Europa ligger i framkant när det gäller innovation, delvis tack vare världens största multinationella forskningsprogram. Europeiska unionens diplomati väger tungt och bidrar till att hålla världen säker och mer hållbar. Europa är attraktivt för många av dess partner. Även om Europeiska unionen inte väntas få några nya medlemmar på kort sikt, är själva utsikterna till ett medlemskap ett kraftfullt verktyg för stabilitet och säkerhet längs våra gränser. Europeiska unionen arbetar aktivt med sina grannar både österut och söderut. Europas roll som en positiv global kraft är viktigare än någonsin tidigare. Dess nuvarande ställning döljer emellertid ett enkelt faktum. Europas plats i världen minskar allt eftersom andra delar av världen växer. Europas ekonomiska makt väntas också avta i relativa termer. Tillväxtekonomiernas inflytande ökar snabbt, vilket gör det ännu viktigare att Europa talar med en röst och samlar de individuella länderna för att agera gemensamt. Mobiliseringen av trupper vid våra gränser österut, krig och terrorism i Asien och Afrika samt ökad militarisering är tydliga exempel på en alltmer spänd global situation. Det är viktigare än någonsin att vi diskuterar hur vi ska motverka, reagera på och skydda oss mot hot alltifrån nätattacker i stor skala till mer traditionella former av attacker. Europa får inte vara naivt utan måste garantera sin egen säkerhet. Att vara en mjuk makt är inte längre tillräckligt kraftfullt när regler kan brytas med våld. Trots att världen aldrig varit mindre eller bättre sammankopplad har isolationismen skapat tvivel om den internationella handelns och multilateralismens framtid. Europas välstånd och möjligheter att hålla fast vid våra värderingar på världsscenen fortsätter att bero på dess öppenhet och starka band med dess partner. Det blir en allt större utmaning att stå upp för progressiv frihandel och att forma globaliseringen så att alla vinner. Den globala finansiella och ekonomiska krisen skakade Europa i grunden. Tack vare beslutsamma insatser är ekonomin nu mer stabil igen och arbetslösheten har sjunkit till den lägsta nivån sedan den stora recessionen. Återhämtningen är dock ojämnt fördelad över samhället och även regionalt. Att ta itu med krisens konsekvenser, från långtidsarbetslöshet till hög offentlig och privat skuldsättning i många delar av Europa, är fortfarande viktigt och brådskande. Utmaningen är särskilt allvarlig för den yngre generationen. För första gången sedan andra världskriget finns det en verklig risk att dagens generation av unga vuxna får det sämre än sina föräldrar. Europa har inte råd att förlora sin mest välutbildade åldersgrupp någonsin och låta ojämlikheten mellan generationerna förstöra dess framtid. Den här utvecklingen har ökat tvivlen om Europeiska unionens sociala marknadsekonomi och dess förmåga att uppfylla löftet om att inte låta någon släpa efter och att varje generation ska få det bättre än den föregående generationen. Att göra Europas ekonomi mer inkluderande, konkurrenskraftig, tålig och framtidssäker kommer inte att bli lättare under de kommande åren. Befolkningen i Europa åldras snabbt och medellivslängden är högre än någonsin. Nya familjestrukturer, en befolkning i förändring, urbanisering och mer varierande yrkesliv påverkar grunderna för den sociala sammanhållningen. På en enda generation har den genomsnittliga arbetstagaren i Europa gått från att ha samma jobb hela livet till att ha flera olika jobb. Fler kvinnor arbetar än någonsin förut, men för att verklig jämställdhet ska kunna uppnås måste kvarstående hinder undanröjas. När Europas arbetsföra befolkning minskar måste vi utnyttja den fulla potentialen av dess kompetens. Europa har redan världens mest avancerade välfärdssystem som kan ge lösningar på samhällsproblem runtom i världen. Det europeiska forskarsamhället ligger i framkant i den globala hälsoforskningen. De sociala trygghetssystemen måste dock moderniseras avsevärt för att kostnaderna ska förbli rimliga och för att kunna följa med den demografiska utvecklingen och förändringarna i arbetslivet. Detta är desto viktigare när Europa får kontroll på den djupgående digitaliseringen av samhället som redan nu suddar ut gränserna mellan arbetstagare och egenföretagare, varor och tjänster, konsumenter och producenter. Många av dagens jobb fanns inte för bara tio år sedan. Många fler kommer att uppstå under de kommande åren. Troligen kommer de flesta barn som börjar i grundskolan idag att jobba med nya typer av uppgifter som inte finns ännu. Ökad teknikanvändning och automatisering kommer att påverka alla jobb och branscher. Att göra det bästa av de nya möjligheterna och samtidigt motverka eventuella negativa verkningar kommer att kräva omfattande investeringar i kompetens och en genomgående omprövning av systemen för utbildning och livslångt lärande. Det kommer också att krävas nya sociala rättigheter för det förändrade arbetslivet. Samtidigt har Europa beslutat att fasa ut de fossila bränslena i ekonomin och minska de skadliga utsläppen. Vi kommer dessutom att bli tvungna att anpassa oss till växande klimat- och miljöpåfrestningar. Våra industrier, städer och hushåll måste ändra sina funktionssätt och sin elförsörjning. Vi är redan ledande när det gäller smarta städer, effektiv användning av naturtillgångar och den globala kampen mot klimatförändringarna. Våra företag innehar nästan hälften av världens patent på förnyelsebar energiteknik. En av våra största utmaningar är att få ut innovativa lösningar på marknaden, både hemma och utomlands. När det gäller säkerhet är Europa en anmärkningsvärt fri och stabil plats i en värld full av konflikter och splittring. Den senaste tidens terroristattacker har dock skakat om vårt samhälle. Skiljelinjen mellan inre och yttre hot suddas ut alltmer och förändrar människors syn på personlig säkerhet och gränser. Paradoxalt nog sker detta i en tid då det är lättare och vanligare än någonsin tidigare att resa runt i världen, både för arbete och för nöjes skull. Orsakerna till migrationen kommer att bli fler och migranterna kommer att komma från olika delar av världen, när följderna av befolkningstillväxten, de utbredda spänningarna och klimatförändringarna börjar märkas av. Flyktingkrisen är den största sedan andra världskriget. Detta har lett till en häftig debatt mellan medlemsländerna om solidaritet och ansvar och till ett bredare ifrågasättande av framtiden för gränsförvaltningen och den fria rörligheten i Europa. För de européer som varje dag pendlar till ett annat medlemsland eller som varje år reser genom Europa för att träffa släkt och vänner, för nöjes skull eller för att göra affärer är gränser något från det förflutna. Trots det har den senaste tidens kriser lett till att tillfälliga kontroller införts vid vissa gränser inom Europa för första gången sedan murarna revs för en generation sedan. De förändringar som påverkar världen och den djupa känslan av osäkerhet hos många har lett till ett växande missnöje med politik i allmänhet och myndigheter på alla nivåer. Det visar sig ofta som likgiltighet och misstroende gentemot offentliga myndigheter. Det skapar också ett tomrum som lätt fylls av populistisk och nationalistisk retorik. Att skylla på Bryssel och samtidigt ta åt sig äran för framsteg på hemmaplan, att inte ta ansvar för gemensamma beslut och vanan att peka finger har redan visat sig vara farligt. Människorna i Europa är inte immuna mot dessa starka uttryck för oenighet. Det finns fortfarande ett starkt stöd för det europeiska projektet, men det är inte längre ovillkorligt. Största delen av européerna ser Europeiska unionen som en stabil plats i en osäker värld. Allmänhetens förtroende för Europeiska unionen har emellertid minskat precis som förtroendet för nationella myndigheter. Att minska klyftan mellan vad som utlovas och vad som levereras är fortfarande en utmaning. Det beror delvis på att Europeiska unionen inte är lätt att förstå eftersom det är en konstruktion både på europeisk nivå och i medlemsländerna. Vem som gör vad förklaras inte tillräckligt väl och Europeiska unionens positiva påverkan på det dagliga livet är osynlig om ingen berättar om den på det lokala planet. På lokal nivå vet man inte alltid att lantbruket i närheten, transportnätet eller universiteten delvis finansierats av Europeiska unionen. Det finns fortfarande en klyfta mellan människors förväntningar och Europeiska unionens förmåga att möta dem. Det gäller till exempel ungdomsarbetslösheten. Trots många toppmöten och bra stödåtgärder från Europeiska unionen är det de nationella, regionala och lokala myndigheterna som har verktyg och inflytande. Att åter bygga upp förtroendet, nå enighet och skapa en känsla av tillhörighet är svårare i en tid när det finns mer information än någonsin, så lättillgänglig men ändå så svår att greppa. Det är svårare än någonsin tidigare att följa med och reagera på nyheterna. De här tendenserna kommer att bli tydligare och fortsätta påverka hur demokratin fungerar. Det skapar nya möjligheter att underlätta den offentliga debatten och engagera människorna i Europa. Europa och medlemsländerna måste agera snabbare och växelverka med sina medborgare, ta sitt ansvar samt snabbare och bättre genomföra gemensamma beslut. Många av de djupgående förändringar som Europa genomgår för närvarande är oundvikliga och oåterkalleliga. Andra är svåra att förutse och kommer att vara oväntade. Antingen kan Europa låta sig dras med av händelserna eller så kan vi försöka påverka dem. Det är nu vi måste besluta. De scenarierna som presenteras i den här vitboken kommer att bidra till diskussionen om Europas framtid. De består av en rad glimtar av hur unionen kan komma att se ut beroende på vilka val vi gör gemensamt. Utgångspunkten för varje scenario är att medlemsländerna går vidare som en union. Scenarierna är tydliga för att stimulera till eftertanke. De är inga utförliga planer eller politiska recept. Med avsikt nämns inga rättsliga eller institutionella processer. Alldeles för ofta har diskussionen om Europas framtid begränsats till ett val mellan mer eller mindre samarbete. Det finns många överlappningar mellan de olika scenarierna, och de behöver varken utesluta varandra eller vara heltäckande. Slutresultatet kommer utan tvekan att se annorlunda ut än de scenarier som beskrivs här. Medlemsländerna i Europeiska unionen kommer att tillsammans besluta om hur olika delar från de fem scenarierna ska kombineras för att på bästa sätt driva på vårt projekt för våra medborgares bästa.